Markstensbeläggningar för industriytor
1.1 Användning av markstensbeläggning
Markstensbeläggningar används i allt större utsträckning för kommunala och industriella ändamål. Under de senaste 10 åren har användningen av marksten och plattor av betong ökat med mer än 85 % i Sverige. En anledning är att vackra och funktionsenliga torg, tillgänglig innerstadsmiljö och miljövänliga och underhållsfria ytor är högt prioriterade av Sveriges kommuner. Det har gjort prefabricerad markbeläggning av betong till ett allt mer attraktivt beläggningsalternativ.
En annan anledning är den ökade satsningen på säkrare trafikmiljö. Beläggningar av marksten kan användas systematiskt för att skapa konsekventa och tydliga trafikmiljöer som styr trafikanterna till lämpligt beteende, t.ex. sänkt hastighet.
Den ökande användningen av markstensbeläggningar på industriytor beror dock i första hand på rent tekniska fördelar, som exempelvis att de:
- tål höga fordons- och axellaster
- tål höga statiska laster såsom staplade containrar utan risk för genomstansning
- tål höga horisontella påkänningar från svängande truckar och lastbilar
- är mycket lämpliga på ytor med högt mekanisk slitage
- har oförändrad bärförmåga vid höga temperaturer
- har god beständighet mot oljespill, bränslen och avisningsmedel
- har lågt underhållsbehov
- har lång teknisk livslängd
1.2 Höga axellaster
Kommunala ytor trafikeras sällan av fordon med högre axellaster än 10 ton. På industriytor är det dock vanligt med arbetsfordon med avsevärt högre axellaster. Axellaster på uppemot 100 ton är inte ovanliga. Betongens styvhet, i kombination med en rätt utförd överbyggnad, ger goda förutsättningar för lång livslängd trots hög belastning.
1.3 Staplade containrar
På ytor som används för mellanlagring av containrar är det särskilt fördelaktigt att använda markstensbeläggningar. Staplade containrar ger upphov till mycket höga koncentrerade statiska belastningar. Eftersom betong inte är ett visköst material (på samma sätt som t.ex. asfalt) leder inte den statiska belastningen till några negativa långtidseffekter. Markstensbeläggningar klarar att bära belastningen från mycket höga containerstaplar utan att deformeras eller på annat sätt skadas. Eftersom obundna eller asfaltbundna bär och förstärkningslager påverkas av statiska laster måste dock särskild dimensionering
göras för ytor som ska användas för stapling av containrar.
1.4 Svängande truckar
Tunga lastbilar och arbetsfordon orsakar mycket stora horisontella krafter när de bromsar, accelererar och svänger. Markstensbeläggningar har utmärkta egenskaper för att klara dessa påfrestningar. Med väl fyllda fogar och korrekt utförd inspänning tål beläggningarna de belastningar som uppstår.
1.5 Mekaniskt slitage
Industriytor utsätts normalt för mycket stort mekaniskt slitage. Det kan t.ex. orsakas av tunga, fordonsburna arbetsredskap som tappas eller släpas över ytan, containrar som knuffas eller tungt belastade stödben med liten anläggningsyta. Betongens hårda yta och höga styvhet gör den mycket motståndskraftig mot mekaniskt slitage.
1.6 Oberoende av temperatur
I asfaltbeläggningar kan plastiska deformationer uppstå. Dessa orsakas av omlagringar i asfaltlagret och uppstår i första hand under sommaren då beläggningens temperatur är hög. Störst skada uppstår i allmänhet på ytor med hög statisk belastning eller långsamtgående tung trafik. Låg hastighet i kombination med att asfalten mjuknar vid hög temperatur ökar risken för skador. En markstensbeläggning av betong har däremot samma styvhet oberoende av temperatur, vilket innebär att denna typ av skador inte uppkommer.
1.6 Oberoende av temperatur
I asfaltbeläggningar kan plastiska deformationer uppstå. Dessa orsakas av omlagringar i asfaltlagret och uppstår i första hand under sommaren då beläggningens temperatur är hög. Störst skada uppstår i allmänhet på ytor med hög statisk belastning eller långsamtgående tung trafik. Låg hastighet i kombination med att asfalten mjuknar vid hög temperatur ökar risken för skador. En markstensbeläggning av betong har däremot samma styvhet oberoende av temperatur, vilket innebär att denna typ av skador inte uppkommer.
1.8 Hög ljushetsgrad
Belysningen är viktig vid utformning av industriytor och kan stå för en stor del av driftkostnaderna. Markbetongprodukter har en betydligt högre ljushetsgrad (reflekterande förmåga) än t.ex. asfalt. Det betyder att en markstensbeläggning inte kräver samma höga belysningseffekt som en asfaltyta. Utländska mätningar (Shackel 1991) på markstensbeläggningar visar att ljusreflektionen normalt är 2 till 3 gånger större än för asfalt beroende på betongens färg. Även beräkningar från kommunala ytor i Sverige (Gata för människor 98) visar att vid val av markstensbeläggningar i stället för asfalt kan man med bibehållen trafiksäkerhet halvera driftskostnaderna för belysning.
1.9 Informativ beläggning
Den ökande användningen av markstensbeläggningar på industriytor beror främst på rent tekniska fördelar. Möjligheten att öka användbarheten i en komplex industrimiljö bör dock inte underskattas. Genom ett stort utbud av former, färger och mönster kan markstensbeläggningar av betong användas för att öka orienterbarheten och tydligheten i integrerade industrimiljöer, på samma sätt som blir allt vanligare i städernas trafikmiljöer.
1.10 Lågt underhållsbehov
Rätt utförda är markstensbeläggningar i stort sett underhållsfria. Mekaniskt slitage och väderpåverkan kan med tiden förändra beläggningens utseende, men påverkar normalt inte beläggningens funktionella egenskaper. Eventuella andra förändringar beror i första hand på om överbyggnad och beläggning är korrekt utförda. Om stenar behöver bytas ut kan detta enkelt utföras med specialverktyg. Vid åtgärder i överbyggnaden kan markstensbeläggningen i allmänhet återanvändas efter utförd reparation. För ytterligare information om drift- och underhåll av markstensbeläggningar hänvisas till handboken ”Marksten och plattor, del 3 drift och underhåll (2005)”.
1.11 Lång teknisk livslängd
Normalt skiljer man på markstenarnas och överbyggnadens livslängd. Överbyggnadens livslängd beror i första hand på dimensionering, utförande samt aktuell drift och underhåll. Prefabricerade markstenar av betong, producerade efter dagens krav, har mycket lång livslängd. I exempelvis Danmark finns många exempel på tungt belastade industriytor, som endast i mycket begränsad omfattning har påverkats av trafiken, trots att de varit i drift i mer än 40 år. Sammantaget beror den tekniska livslängden på korrekt:
- projektering – bedömning av terrassmaterial, trafikbelastning, trafikmönster och
spårbundenhet - dimensionering – val av material, lagerföljder, och kantsäkring
- utförande – lagertjocklekar, packning och fogning
- drift och underhåll – eftersandning, reparationer i rätt tid
1.12 Svenska industriytor
Internationellt har markstensbeläggningar använts på tungt belastade industriytor i många år.
Även i Sverige har ett antal industriytor belagts med markstensbeläggning på senare år. Utförda
inventeringar visar att ytorna har klarat sig mycket bra med bibehållen funktionalitet under
årens lopp. Nedan visas några exempel på markstensbelagda industriytor som färdigställts under
de senaste 20 åren.
