Stäng

Blogg - Om marksten och plattor av betong

Här hittar du Svensk Markbetongs teknikbloggar och notiser samlade. Här tar vi för oss olika aspekter av projektering, utförande, drift och underhåll av konstruktioner med plattor och marksten av betong.

Har du ett ämne du tycker behöver fördjupas eller belysas mera än vad som finns i våra handböcker? Upplever du att olika regelverk och anvisningar ger motstridiga riktlinjer? Hör av dig till oss!
Dränerande marksten bidrar till att minska översvämningar

Kan vi ställa om infrastrukturen för ett nytt klimat utan att ändra vårt sätt att bygga?

Klimatet har förändrats radikalt de senaste 20 åren. Ett varmare klimat gör att mer vatten dunstar från vattendrag och växtlighet upp i atmosfären. Det leder till fler och häftigare skyfall, och översvämningar.

Ändå fortsätter vi bygga våra samhällen på ungefär samma vis som tidigare.


Öppna
Dränerande marksten förhindrar spray

Hur fungerar dränerande markstensbeläggning?

Regnvatten behöver någonstans att ta vägen! Men byggnader och asfalterade ytor hindrar nederbörden från att tränga ner i marken där det kan renas och bilda nytt grundvatten. Istället forslar vi bort allt regnvatten genom ett system av brunnar och dagvattenledningar under marken. I dagvattenledningarna sker ingen rening av regnvattnet. Dagvattnet hamnar i stället helt orenat i närmsta sjö eller vattendrag!

En dränerande markstensbeläggning låter regnvatten tränga ner genom vägytan. Under ytan kan stora volymer regnvatten magasineras, fördröjas och renas. Det minskar risken för översvämningar i tätorter och skyddar vattendrag ifrån föroreningar.


Öppna
Dränerande marksten

Sätter fogarna igen i dränerande beläggningar?

Ja det gör de, men inte så snabbt som du tror och de slutar absolut inte fungera!

Många har frågor om drift och underhåll av dränerande beläggningar. Inte så konstigt, eftersom dränerande beläggningar är relativt nytt i Sverige, så svenska erfarenheter över lång tid är begränsade.

Läs mera om hur du kan beräkna beläggningens infiltrationsförmåga och hur du tar hänsyn till igensättningen över tid!


Öppna

Så mycket koldioxid tar betongmarksten upp från luften!

Betongmarksten tar upp koldioxid från luften. Processen kallas karbonatisering. Man kan beskriva processen som att betongen återgår till sitt ursprung som kalksten.

Betong som används till husbyggnad tar upp ca 15 - 20 % av koldioxidutsläppen som uppstår vid tillverkningen.

För plattor och marksten av betong är upptaget 35 - 45 %!


Öppna
Marksten på bussgata

Vad är trafikklass?

För att kunna dimensionera en vägöverbyggnad, och dess tjocklek, behöver du i princip endast ta reda på tre saker; klimatzon, materialtyp i terrassen och trafikklass för ytan. Av dessa tre är de två förstnämnda ganska enkla att ta reda på. Trafikklassen upplevs däremot ofta som svårt och krångligt.

Risken blir därför att trafiklassen uppskattas på ett ungefär, och sedan tar man till lite extra bara för att vara på säkra sidan. Det man då gör är at baka in en högst osäker säkerhetsfaktor i beräkningen som sedan blir osynlig i resten av projekteringen. Utöver att onödigt fördyra konstruktionen får detta även flera andra negativa effekter.


Öppna
Tungt fordon på markstensbeläggning

Därför är det viktigt att använda rätt trafikklass!

Att välja högre trafikklass än nödvändigt kostar mycket pengar och ger upphov till onödigt stor klimatpåverkan.

När du överskattar trafikbelastningen med en trafikklass så ökar transportbehovet med i snitt 41%! I enskilda fall kan transportbehovet öka med hela 86%.

Därför är det viktigt att välja rätt trafikklass för vägbyggen och andra gatuprojekt.


Öppna

Hur trafikklass och andra faktorer påverkar överbyggnaden

För att kunna bygga hållbara vägar utan att slösa på resurser, behöver vi dimensionera vägöverbyggnaden efter den trafik som kommer färdas på den. Även andra faktorer påverkar, såsom klimatpåverkan och materialet som vägen byggs på.

Men hur påverkar dessa faktorer överbyggnaden?

Så låt oss reda ut begreppen så att du enklare förstår hur du gör en korrekt trafikklassning.


Öppna

Så estimerar du trafikklass för yta i stadsmiljö

Infrastrukturprojekt är dyra investeringar för samhället, och att välja för hög trafikklass kostar pengar och ger onödigt stor klimatpåverkan.

I städer är det kanske extra svårt att estimera trafikklassen eftersom du behöver du ta hänsyn till en lång rad olika fordonskategorier.

I denna bloggen ges exempel på hur man kan tänka och vart man kan söka information och hjälpmedel för att uppskatta ett objekts trafikklass.


Öppna

Standardaxel och fyrpotensregeln

Med hjälp av Standardaxel och Fyrpotensregeln kan du skatta den samlade effekten av hela det förväntade trafikspektrumet och översätta det till trafikklass.

Oavsett om det förväntade trafikspektrumet består av 90% personbilar och 10% tunga lastbilar, eller 85% personbilar 5% tunga lastbilar och 10 % lätta lastbilar kan du översätta dem till samma referensaxel och vidare till korrekt trafikklass. På så sätt kan effekten av olika trafikspektrum jämföras mot varandra.

Och genom att dela upp trafikbelastningen i olika klasser blir det enklare att dimensionera för olika nivåer av belastning.


Öppna

Kan betongplattor spricka?

Om du ser dig omkring på stadens torg så hittar du säkert en och annan sprucken betongmarkplatta.

Ändå vågar vi påstå att plattor INTE spricker. Åtminstone inte om de väljs i samråd med tillverkaren, och om de läggs på rätt sätt på en överbyggnad som är korrekt dimensionerad.

Så vad beror det på att betongmarkplattor ändå spricker? Här är en artikel om hur du kan undvika det.


Öppna

Svensk Markbetong

Mail: erik.simonsen@svenskmarkbetong.se
c/o Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm
© Copyright 2022 - Svensk Markbetong

Ett samarbete mellan

S:T ERIKS: www.steriks.se
BENDERS: www.benders.se
CEMENTA: www.cementa.se
Du använder en äldre webbläsare. Vi rekommenderar att använda en nyare för bästa upplevelse.
OK