Marksten och miljön

De senaste åren har intresset för miljöfrågor ökat markant. För materialproducenterna är det därför viktigt att kunna ge en saklig och öppen information om produkternas miljöpåverkan. Genom att göra en livscykelanalys (LCA) av en produkt får man en helhetsbild över de miljöeffekter tillverkning och användning av produkten medför. Denna ger kunskap som kan användas till att anpassa produktionen eller utveckla produkten för att minska miljöpåverkan. LCA kan också, om en likadan analys genomförts för olika produkter, användas som underlag för jämförelse mellan olika produkters miljöpåverkan.

Det nordiska projektet Miljöanpassad betong, som inleddes 1994, är en av de största LCA-studier som gjorts inom svensk byggindustri. I en fristående fortsättning har Svensk Markbetong valt att göra en studie på miljöeffekterna vid produktion och läggning av betongmarksten.

Miljöaspekter vid tillverkning av betongmarksten
Betongmarksten tillverkas av grus och sand (ballast), vatten och cement.Ballast kan antingen vara naturligt förekommande sten och sand, eller krossat berg. Successivt ökar andelen krossat material, eftersom tillgången på naturmaterial lokalt kan vara begränsad. Ballastkällorna ligger oftast i nära anslutning till betongfabriken, varför transportarbetet är begränsat. Utvinningen av ballast omdanar landskapet, men efter att brytningen avslutats återställs brottet för att smälta in i landskapsbilden. Dessutom sker ett utvecklingsarbete mot att få ersätta delar av ballastmaterial med återvunnet.

Vid tillverkningen av cement, upphettas kalksten till hög temperatur, vilket kräver mycket energi. Som bränsle används idag till stor del kol, men Cementa arbetar aktivt på att ersätta detta med restbränslen, som t.ex. uttjänta bildäck. Den miljöpåverkan som cementtillverkningen medför utgörs främst av emissioner från processen samt användning av fossila bränslen. Fram till 1999 investerar Cementa ca 200 miljoner kronor i ett miljöförbättringsprogram som innebär att betongprodukter tillverkade av svensk cement minskar sin miljöpåverkan med upp till 40%.

Det är även viktigt att optimera transportvägarna för råvarorna. Huvuddelen av transportarbetet för cement genomförs med båt och järnväg. Vid tillverkning av marksten är energiåtgången den huvudsakliga miljöpåverkan.

Miljöaspekter vid utläggning av marksten/plattor
Vid transport till arbetsplats samt utläggning av en markstens-/plattyta består miljöpåverkan huvudsakligen av energianvändning. Maskinell läggning är idag vanligast då markytorna som skall beläggas är stora, men tekniken utvecklas även för beläggning av mindre ytor.

Miljöaspekter i bruksskedet
Utvärderar man miljöaspekterna för en gata eller en väg, framgår att trafikarbetet är den mest miljöbelastande faktorn, följd av belysningen. Figur nedan visar den totala energiförbrukningen för en markstensbelagd gata under hela dess livslängd. En minimal minskning av bränsleförbrukningen medför minskade emissioner, som är i samma storleksordning som emissionerna från de övriga faserna i betongbeläggningens livscykel. En minskning med 30% av belysningen motsvarar en minskad miljöbelastning lika stor som hela materialtillverkningen av läggningsarbetet. Att notera är att betongbeläggningar vanligtvis är mer än 30% ljusare än asfaltbeläggningar.

Restprodukter och återvinning
Betong är ett material med goda återvinningsmöjligheter. Betongmarksten/plattor kan tas upp och återanvändas. Detta är särskilt värdefullt i gatumiljöer, där ledningsarbeten och dyl. innebär att ytorna ibland måste genombrytas. I annat fall kan marksten/plattor krossas och ersätta grus och krossat berg som bärlagermaterial i vägar eller användas som ballast i ny betong. Under betongens livslängd sker karbonatisering. Fullständig karbonatisering innebär att all den koldioxid som kalkstenen avger när den bränns, binds igen. Karbonatiseringen börjar vid ytan och fortsätter inåt i allt långsammare takt.

Bidrag till förbrukning av primärenergi uppdelat på olika livscykelfaser.

• SAMMANFATTNING AV MILJÖASPEKTER
  Med en livscykelanalys får man en helhetsbild över de miljöeffekter som tillverkning och användning av produkten medför.
• Brukarskedet är den mest miljöbelastande faktorn för en markstensbeläggning.Om t.ex. belysningen kan minskas med 30% innebär det en minskning av miljöbelastningen motsvarande hela materialtillverkningen och läggningsarbetet tillsammans. En betongbeläggning är vanligtvis 30% ljusare än en asfaltbeläggning.
• Marksten och plattor kan tas upp och återanvändas alternativt krossas och användas som ballast i vägar eller ny betong.
• Fram till 1999 investerar Cementa ca 200 miljoner kronor i ett miljöförbättringsprogram som innebär att miljöbelastningen vid tillverkningen av svensk cement minskar med ca 40%.