Markstenskonstruktion som fördröjningsmagasin
Dränerande markstenskonstruktioner består i huvudsak av mycket öppna material som, i vattenmättat tillstånd, inte påverkas lika negativt under trafikbelastning som konstruktioner uppbyggda med traditionella täta material. Dock måste tillräcklig avvattningshastighet av överbyggnaden säkerställas så att konstruktionen, till exempel sådana utan bräddning, inte överfylls eller att oacceptabla deformationer uppstår. Krav på tömningstid av överbyggnaden blir därför en viktig parameter i den hydrauliska dimensioneringen. Normalt bör överbyggnadens tömningstid vara maximalt 24–48 timmar. Lokala krav och regleringar finns ofta för olika typer av fördröjningsmagasin, men det är sällsynt att permeabla överbyggnader avses i dessa sammanhang.
Hydraulisk dimensionering av dränerande öppna markstenskonstruktioner är normalt en iterativ process där beräkningarna löpande korrigeras på grund av att förutsättningarna ändras (t ex när höjda dräneringsrör är aktiva endast under avvattningsförloppet) fram till att det finns ett slutgiltigt lösningsförslag. Metoden som redovisas nedan bygger på flera antaganden och begränsningar. T ex antas ingen exfiltration av vatten ske från överbyggnadens sidoytor, endast via terrassen eller dräneringsrör. Under vissa förutsättningar kan överbyggnadens sidoytor bidra i relativt stor utsträckning till avvattningen. Metoden utgår också från tryckhöjden för avtappning via dräneringsrören är konstant, och måste för en detaljerad analys passningsräknas i tidsinkrement.
Figur 8.1 illustrerar nödvändigt magasin för fördröjning av dagvatten. Magasinsvolymen måste vara större än infiltrerande mängd vatten minus vatten som exfiltreras till terrass samt dräneras via dräneringsrör.
Nederbörd är oregelbunden och varierar stort över tiden. Detta gör att beräkning av flödet (från direkt nederbörd och tillrinnande ytor) som är i behov av fördröjning blir en balansräkning mellan många faktorer som varierar i tiden. En fullständig analys blir då normalt för komplex för att kunna analyseras med en handberäkningsmetod. Framför allt gäller detta om anläggningen ingår som en del av en kedja för hållbar dagvattenhantering. I följande avsnitt presenteras en dimensioneringsmetodik för överslagsberäkning av nödvändig förstärkningslagertjocklek för infiltration och fördröjning av dagvatten. Metodiken lämpar sig för överslagsdimensionering och rimlighetskontroll av enstaka objekt, med begränsad tillrinning från intilliggande ytor, och där dimensionerande regnintensitet och varaktighet är känd. Om ytan ingår i en större kedja av åtgärder nedströms bör en mera noggrann analys utföras enligt metodik föreslagen av till exempel Svensk Vatten [33], [34], eller med några av de hydrauliska datormodeller som finns tillgängliga [36], [37].
