Stäng

Mönster

Figurer inlagda på Norrmalmstorg, Stockholm. En ”dörrmatta” som befäster markytans tillhörighet till butiken och byggnaden. Svågertorp, Malmö. Ett stråk som leder rörelsen från en parkeringsyta mot en entré. Svågertorp, Malmö. 

 

MÖNSTER

Mönster skapas av fogar och placering av de enskilda enheterna. Valet av mönster påverkas av valet av markbetongprodukt,men också av den arkitektoniska helhet beläggningen är en del av. Det ska passa dels till rummets skala och proportioner, dels till ytans storlek och form.

I detaljgestaltningen av en beläggning kan mönstret göras iögonfallande eller nästan osynligt, det kan träda fram eller dra sig tillbaka. Om man använder för mycket mönster kan det resultera i visuellt plotter och meningslös komplexitet. Om man använder för lite blir det inte märkbart.

Mönster ordnar rörelser och aktiviteter på marken. De fungerar som visuella ledtrådar och kan definiera rums uppdelning, utbredning och tillhörighet. När mönster fungerar väl bidrar de till en estetiskt rik detaljering.

Genom tiderna har det uppstått en rad klassiska mönster som ofta är gjorda för att säkra en bra lastfördelning mellan plattor och stenar och skapa en sammanhängande beläggning, men det finns inga normer för hur mönster ska vara.

En enkel och övergripande typologi för mönster i markbeläggningar kan innefatta följande begrepp: täcke, matta, stråk och figur.

TÄCKE  är den mest förekommande typen. Det är en utbredd och ”utfallande” yta med mer eller mindre enhetligt mönster. Det är en beläggning som är utjämnande med avseende på mönster, ytstruktur och färg. Det binder samman rummet, definierar dess gränser och maskerar de små skillnader som kan finnas. Täcket är expanderbart i alla riktningar och kan rymma olika former av kanter för att fogas in där det ska vara – precis som ett tygstycke som klipps till med en sax. Beläggningen har en generalitet där många olika funktioner och element enkelt kan infogas.

MATTA är en mer definierad och detaljrik del av en större markyta. Mattan används ofta för att fokusera på en särskild plats eller punkt som exempelvis en entré eller samlingsplats. Man kan jämföra det med att lägga en matta på ett golv inomhus. Det gäller att tänka igenom både mattans mönster och den yta den är placerad på för att uppnå avsedd effekt. Vanligt är att en matta placeras på ett större och mer enhetligt underlag. Mattor kan kombineras och även läggas på varandra för att ytterligare rikta uppmärksamhet mot vissa platser. En matta kan också användas för att definiera markens tillhörighet, till exempelvis en byggnad eller annat objekt.

STRÅK är en lång och utsträckt variation av en matta, som används för att markera riktning och leda rörelse. Vi kan likna det vid en gångmatta inomhus. Liksom mattan, behöver stråket en lugnare och mer enhetlig bakgrund för att komma till sin rätt. Figurer kan läggas in i markbeläggningar som symboler, emblem eller andra bilder för att uttrycka något speciellt på en plats.

FIGURER kan vara mer eller mindre abstrakta, och mer eller mindre meningsbärande. De kan förmedla något konkret, som till exempel en symbol för handikapparkeringsplats, eller vara enbart dekorativa.

De ovan beskrivna typerna erbjuder en lång rad möjligheter att medvetet gestalta utomhusgolv som delar av stadsrum. Inte minst kan de fyra typerna utvecklas och kombineras. Om man skulle ge sig ut och inventera stadsrummens golv, skulle man snart upptäcka att de inte är så lätta att klassificera enligt de fyra grundtyperna. Det kanske inte heller är så viktigt eller intressant. Desto mer meningsfullt är det att ha denna typologi med sig vid gestaltningen av nya platser, för att kunna göra medvetna val av markytornas visuella uttryck och hur de infogas i en helhet av stadsrummens gestaltning. I varje situation skapas en grammatik, som kan vara generell och förstås av alla, eller ha dialektala särdrag som ger en särskild karaktär eller identitet.

Täcket, med en vit platta som detaljering, breder ut sig över ytan. Södertörns högskola, Stockholm.

Marksten och gräsarmeringssten i olika format ger ett visuellt livligare uttryck , Pågens, Malmö.

 

Svensk Markbetong

Mail: erik.simonsen@svenskmarkbetong.se
c/o Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm
© Copyright 2020 - Svensk Markbetong

Ett samarbete mellan

STARKA BETONGINDUSTRIER: www.starka.se
S:T ERIKS: www.steriks.se
BENDERS: www.benders.se
CEMENTA: www.cementa.se
Du använder en äldre webbläsare. Vi rekommenderar att använda en nyare för bästa upplevelse.
OK