Markbetongprodukter

Gräsarmeringssten som bildar mellanrum på Citadellet i Bellinzona, Schweiz. Beläggning av låssten på gata. Västra Sorgenfri, Malmö. Ränndalselement med mjukt rundad ränna, samt element med välvd form vid övergång. Notera att även brunnsgallret är rundat. Oerlikerpark , Zurich, Schweiz. Gräsarmeringssten med hål för gräset att växa i, Sovata, Rumänien.

MARKBETONGPRODUKTER

Betong är relativt billigt, starkt och hållbart, och materialet kan lätt formas till många olika produkter. Prefabricerade markbetongprodukter tillverkas i fabrik och leveraras färdiga för användning till markbeläggning. De tillhör de mest använda markmaterialen, främst i form av plattor och marksten.

Här redovisas inte alla beläggningsprodukter som finns att tillgå. Syftet med detta avsnitt är att beskriva generella egenskaper hos produkterna och peka på viktiga aspekter som projektören bör ta hänsyn till.

Betong är en blandning av cement, vatten, eventuella tillsatsmedel, samt ballast som är fraktioner av sand, grus eller kross. Betongprodukter har naturligt en kulör som bestäms av cementet och ballastmaterialet. Mörk ballast och grå cement ger en mörkare produkt än ljus ballast och vit cement, som kan ge en nästan vit betong. Ljushet är ett mått på den vanliga grå betongen. Den mäts enligt en svagt gultonad gråskala och uttrycks i procent av svart med NCS- koder. Som exempel anger koden NCS 2502-Y en grå med 25 procent svart och en svagt gul ton. Olika tillverkare av markbetong har olika ljushet på sin ”vanliga grå” betong.

Kulör

Kulören kan förändras genom att betongen färgas med pigment. För att få en färgad produkt med extra hållbar kulör bör den tillverkas med ballast som har en kulör i enlighet med det valda pigmentet. Slitage medför nämligen att ballasten blir synlig i ytan och bergmaterialet i ballasten går inte att färga.

Med grå cement blir färgerna dämpade, med vit cement blir de klarare och starkare. Vanligtvis används olika jordpigment som ger brun, gul och röd färg, men de flesta kulörer är möjliga att tillverka.

Det är svårt att uppnå exakt överensstämmelse i alla betongblandningar då man tillverkar färgade plattor. En viss variation kan förekomma. Därför är det klokt att beställa hela leveransen på en gång. Om anläggaren uttryckligen ber om detta vid beställningen kan fabriken blanda produkterna från olika betongsatser redan i fabriken. Om man däremot vill ha en beläggning som varierar i kulör kan man beställa färdiga mixer av olika nyanser eller färger från fabriken.

Styrka

Med en betongprodukts styrka menas förmågan att stå emot belastningar utan att gå sönder. Styrkan mäts antingen som spräckhållfasthet (betongmarksten) eller som böjhållfasthet (betongmarkplattor).

Markbetongprodukter har standardtjocklekar på 40–100 mm. Ökad tjocklek ger ökad bärighet. Själva markstenen eller plattan blir hållbarare, men ökad tjocklek medför också att kontaktytan mellan enheterna blir större och att belastning fördelas bättre i beläggningen – såvida fogen är rätt utförd och har rätt fogmaterial. När en sten eller platta i en beläggning utsätts för belastning fördelas kraften i olika riktningar, alltså även horisontellt från sten till sten. Om de enskilda stenarna har bra samverkan med varandra begränsas risken för deformationer. För dimensionering av markbeläggningar, se Svensk Markbetongs hemsida, www.svenskmarkbetong.com.

Byggmått och fogar

Det mått som används vid utformning och projektering och som anges i produktkataloger är byggmått, som består av den enskilda produkten plus en rekommenderad fogbredd. AnläggningsAMA föreskriver att såväl plattor som marksten av betong ska läggas med 3 mm fog. Man måste vara uppmärksam på om annan fogbredd rekommenderas av tillverkaren, speciellt om man vid kompositionen av mönster har utgått från ett byggmått som inkluderar en viss fogbredd.

Plattor och marksten

Plattor och marksten kan ha formen av kvadrater, rektanglar eller andra varianter, till exempel sådana som via en inbördes låsning ger en hög bärighet. Det finns produkter med olika kulörer och ytstrukturer. Flera tillverkare har serier, där marksten, plattor, kantsten, randsten och andra specialstenar passar ihop i färg och form. En översikt av markbetongprodukter för beläggningar finns i Visualisera betong – ett texturbibliotek för idéer och inspiration som man når via www.cementa. se och som även kan beställas på cd.

Kanterna på den enskilda plattan eller markstenen är skarpa, rundade eller avfasade. Kanten på plattan eller stenen kan också göras oregelbundet taggig och avrundad. Det kan ske direkt i formen eller genom att man bearbetar den färdiga produkten så att bitar av kanterna slås av.

På produkternas sidor finns ofta fogdistanser i form av rillor, ploppar eller liknande. Deras uppgift är att säkra ett minsta mått på fogen. Fogdistanser bör inte synas i den färdiga beläggningen, så det är en fördel om de inte går hela vägen upp till ytan.

Specialstenar

Hur ett mönster avslutas i beläggningens kanter eller mot brunnar och stolpar spelar en stor roll för helhetsintrycket. Gränserna ska vara vackra, hållbara och helst billiga att utföra. Bäst resultat uppnås när mönstret avslutas med en fris bestående av hela stenar eller plattor vinkelrätt lagda mot kanten (rullskift). Ofta är det nödvändigt att tillpassa med sågade enheter. Det finns både estetiska och konstruktiva gränser för hur man bör såga. För att fylla ut i en mönsterläggning och avsluta med jämna kanter, finns det specialformade randstenar.

Med låsstenar fås beläggningar där stenarna låser varandra och utgör en helhet som blir motståndskraftig mot fordons accelerationer, inbromsningar och vridningar, oavsett rörelsernas riktning. Det finns många olika låsstenar på marknaden. Gemensamt för dem är att mönstret är förutbestämt och inte kan varieras. Ofta finns det speciella avslutningsstenar för att ge en belagd yta jämna kanter.

Gräsarmeringssten är en produkt som ger en beläggning med utrymme för gräsväxt. Det finns stenar som bildar mellanrum och stenar som har hål. Med fogar kan den beväxta ytan uppgå till ca 60 procent av beläggningens yta. Man kan även fylla hålrummen med ett annat material än gräs, till exempel grus eller kross.

Kantstöd ramar in och utgör ett konstruktivt mothåll för horisontella krafter som uppstår när beläggningen belastas. Kantstöd skapar ofta en nivåskillnad mellan två olika ytor. Det kan vara mellan gator och trottoarer eller gångbanor eller mellan hårdgjorda ytor och intilliggande upphöjda ytor som planteringar och gräsmattor. kantstöd kan monteras i nivå med omgivande markytor, om man endast vill utnyttja kantstödet för att spänna in och stabilisera en beläggning.

Kantsten eller kantstöd sätts ner i marken, och fästs eventuellt i betong eller så kallat jordfuktigt bruk. De kan också spikas eller limmas ovanpå beläggningen, men då fungerar de inte som konstruktivt mothåll. Kantstödselement kan utöver olika dimensioner och färger också ha olika profiler. De kan vara helt rektangulära eller avfasade, de kan ha raka eller avrundade kanter. Det finns kantstöd som ingår i serier tillsammans med marksten och/eller plattor. Kulören är då densamma för alla olika produkter i serien. Man kan få kantstöd i förutbestämda eller specialtillverkade radier men även så kallade överfartskantstöd och övergångskantstöd som utjämnar övergången mellan överfartskantstödet och det normala kantstödet.
Speciella ränndalselement finns i många olika typer. Profilen på rännan kan exempelvis vara V-formad eller U- formad.

Ränndalselement tillverkas med ett konstant djup i rännan. Det innebär att det fall som får vatten att rinna till en brunn i rännans botten måste skapas genom att rännan läggs med en längslutning.